Nu har vi firat första advent. Den riktiga adventskänslan har inte infunnit sig än och det skyller jag vädret för. Efter torsdagens idrottsresa lyxade vi oss med att titta på Kajsa Kavat. Det var verkligen uppskattat av barnen. De är rätt trötta efter Idrotten eller Badet så vi försöker att ta det lugnt när de kommer hem.
Vi passade på att ta innerast också för att hinna med den viktiga lektiden. Innan det blev dags att få ner till Spejar-Fritids tände vi ljuset och åt ett par pepparkakor. Mystid!

Vi har haft så många barn sjuka senaste veckorna. Även Inga-Lill är hemma och är sjuk.
Så idag kändes det fint när alla barnen var på plats. Nu håller vi tummarna för att alla sjukdomar är väck!

Vi har fått en julkalender från trafikklubben. Idag gjorde barnen namn-lotter så att lotta fram vem som ska få öppna luckan. Glittriga ögon som hoppas på att bli den första ut...
Vi hann också med att göra varsin julgranskula till vår gran, de sätter vi upp i morgon.

Morgonen började med en endorfinkick. Luciaövning med Seth igen! Det är en fröjd att se de små digga loss i Pepparkakskungen...
Det gick så bra att vi hann med en extra lång rast på förmiddagen innan Maria åter igen kom och trixade och experimenterade med barnen. Jubel!

På Kompistimmen pratades det om hur man vill att en bra kamrat ska vara. Snäll, rolig, låta mig vara med och leka var de flesta överens om.
-Pålitlig sa någon annan. Men vad betyder det? Ett nytt ord för många igen och så fick vi reda ut det. Det blev "någon att lita på".

Eftermiddagen fylldes av lek och åter lek. Någon älskar att pussla, en annan att bygga lego, mamma pappa barn och mycket annat.
Något nytt spännande som händer är att en del har börjat gå upp och träna på att vara på stor-fritids en timme och träffa barnen som går där. Det är spännande. Å lång väntan på att det ska bli min tur...

Mörka, blöta och grå dagar. Smutsigt och kladdigt ute. Torkskåpen går på högtryck.
Vissa dagar känns det som om det är skymning från morgon till kväll.
Då känns det fint att bli överraskad.

I går var det Inga-Lill som stod för den. När det var dags att äta frukten plockade hon fram kladdkaka till oss allihop.
En liten bit i var...
- Varför har du bakat undrade barnen.
- För att ni är så gulliga och jag tycker om att arbeta med er!
Det mumlades och viskades lite här och där om att " vi är gulliga" säger Inga-Lill....

Två och två sitter de barnen och rullar bollen sig emellan. Det här är en omtyckt lek.
Skicka saker som är röda, skicka sånt du kan göra på vintern, skicka maträtter osv....
Kommer man inte på nåt går det alltid att tjuvlyssna lite på grannarna...

I dag har det klipps en massa gröna händer. Ett riktigt pillerjobb som gick lättare om man hjälptes åt kom barnen på.
Några ritade och andra klippte. En del gjorde båda ock.
Det ska bli en gran.

Luciaträning och *fling fling*

Natten går tunga fjät...

Pepparkakskungen...
Sockerbagar´n...

Jo, nu tränas det till årets lucia. Jag tillhör de som gillar den här tiden med alla förberedelser till jul. Andra gör det inte. På sätt och vis tycker jag nog att adventstiden är minst lika mysig som julen.
Hos oss får alla barn i alla klasser som vill vara med och lussa. Det brukar vara majoriteten... tidigare turades klasserna om i turordning. Till följd att några kände sig tvingade och tyckte det var trist och gjorde det bara för att de var tvungna. Utan glädje.
Så provade vi ett år att istället låta barnen välja att vara med. Resultatet blev så lyckat! När det blev frivilligt, ja då blev det plötsligt roligt och luciatåget långt, långt....
Sen dess har vi fortsatt med den modellen.
Vi har ju turen att få hjälp av Set från Musikskolan. En ovärderlig hjälp!
Efteråt fanns lite tid till singbacklåtar. Ny låt för i höst är den här och barnen gillar den så mycket att vi fick sjunga den två gånger idag. Undrar om den platsar i ett luciatåg.....

En gång i veckan har vi Kompistimme. Vi följer ett material skrivit av Birgitta Kimber som heter Livsviktigt. Alla skolor i vår kommun använder sig av det, det är ett gemensamt beslut. Jag kommer att skriva mer om det vid ett annat tillfälle.

Just handlar det om känslor, glad - ledsen - arg- arg - lugn osv.

Vi tänder ett särskilt ljus, släcker ner. Sitter i en ring på golvet.

Så går vi en runda och säger en sak vi minns från förra tillfället. Eller som i torsdags då fick alla berätta något som gör en ledsen. Barnen har rätt att "passa" om de inte vill säga något. Men det inträffar väldigt sällan bland de yngre barnen. Tvärtom, de har mycket som de vill berätta.

Efter det gör vi någon form av lek som har med dagens tema att göra. Denna veckas lek var att träna på hur det känns att få ett ja respektive ett nej när man frågor.
Först spelade Anna och jag ett rollspel för att visa hur leken gick till. Sedan delades barnen in två och två och fick prova.

I en alldeles särskild blå bok ("den viktiga boken", kallar barnen den...) skriver de och ritar om ledsen-känslan, en särskild gång när de var ledsen.

Sedan är det återsamling igen och alla får berätta vad de berättat om i boken och fundera om det hade gått att göra annorlunda.

Det som vi tränar på Kompistimmen kommer upp i princip varje dag av barnen själva. I olika situationer, i leken, när en konflikt uppstår, vid matsituaionen...

En förutsättning för att arbetet i Set ska ha effekt är att barnen måste förstå varför de arbetar med det! Som t ex

- att kunna fatta egna beslut
-att kunna lösa problem
-att vara omtyckt
-att skaffa kamrater
-att kunna lyssna till kamrater

Livsviktigt...

Kajsa-Stina på besök

"Detta är sången om när ormen ringlade

i gräset och leta efter svansen..."

I går fick vi första besöket av Kajsa-Stina från Musikskolan.

Hon kommer att sjunga, spela och leka gamla folklekar med oss.
Hon hade med sig gitarren, en trumma
och en vindflöjtel.
En uppskattad stund av barnen och oss!

Dagens bästa: blir en go kommentar jag möttes av efter att ha varit på fortbildning på förmiddagen. Möttes vid grinden av ett barn i klassen.

- Hej! Är du hemma nu... har du haft roligt på kursen idag???
Så söta och goa barnen är!

Titta aldrig på slutet...

Följande konversation hördes när lunchen intogs en dag:

Ett barn sitter och berättar om en film denne sett alldeles nyss, Snövit och de sju dvärgarna! Blir mer och mer upprörd och rösten höjs hela tiden. I början var filmen spännande och bra och vi får höra om det förgiftade äpplet osv...
Att det här var en film som satt sina spår var det inget tvivel om.

Kompisen mitt emot som redan hört allt hjälper till och fyller i. Och är rejält upprörd för sin kamrats skull.
Hm... jag förstår inte riktigt än vad det är som upprör dem...

Men det är då de kommer till slutet av filmen.
Det är då det läskiga börjar och man blev så rädd, så rädd...

Det var så synd om Snövit. De var så dumma mot henne!
Å musiken var så hög och otäck..
NN hade blivit så rädd och kunde inte somna sen...
Ångrade sig att denne ens börjat titta på filmen.
Tänker aldrig mer titta på en sån läskig tecknad film!

Kompisen mitt emot tittar uppfordrande på mig och undrar om jag förstår hur hemskt det var???

- Men jag har gett mitt bästa tips till NN! säger kompisen mitt emot och tittar med stora tefatsögon på mig....

- Titta ALDRIG på slutet av en film!
- För det DÅ det läskiga kommer!
- Å det ska inte du heller göra fröken! Det är mitt bästa tips!

- Nej, jag ska aldrig att titta på slutet nån mer gång säger NN.

Nu är de väldigt överens att slutet det är det värsta på hela filmen.
Och de lovar varandra att aldrig någonsin mer ska titta på slutet av en film....
...om inte mamma och pappa sitter bredvid.

-Visst var jag snäll som talade om mitt bästa tips, fröken?

Onsdag

Imorse när vi började hade Barbro gjort det mysigt i vårat rum. Hon hade tänt flera ljus, en fönsterlampa och släckt i taket. Det hördes lugn musik i bakgrunden. Alla barn tog varsin dyna och satte sig på golvet. Vi skulle ha kompistimme. Alla fick idag säga något som gör dem glada.
Vi fick höra många bra saker, som barnen blir glada över som att få en cykel, åka till Furuvik, åka traktor med morfar och att få en inbjudan av en kompis m fl. De ritade sedan i sin blåa bok vad de blev glada över.
Eftersom det är onsdag hade vi storsjung med Seth som följdes av fruktstund med högläsning. Just nu läser vi ur Sandvargen.
Mitt under läsningen utbrister ett barn:
- Jag har tappat en tand!
Barnet bet i äpplet och den lösa tanden lossnade. Ett bra sätt om man vill bli av med lösa tänder... ät äpplen.

Under rasten var det fullt med aktiviteter, det spelades bandy, klättrades i klätterställningen, lektes i sandlådan och sprangs runt skolan.

Efter lunch kom Trulle på besök. Han hade tagit sovmorgon och var lite trött så han fick sitta i Annas knä. Trulle förklarade att han ville att vi skulle säga olika ord på olika sätt. Tillsammans skulle barnen två och två göra detta. Det skulle säga:
- "Jag vill ha glass", på ett glatt, ledsamt, finurligt och ett argt sätt. Det var många som tyckte det var svårt att säga detta på ett ledsamt och finurligt sätt. Att få glass förknippas med något som är roligt och blir därför svårt att säga med något annat än en glad röst.

Dagen avslutades som vanligt med sången: Hejdå, hejdå nu ska vi gå hem, nu ska vi gå hem, hejdå .........

Nya erfarenheter - nya ord!

Idag när vi lekte matte upptäcktes ett ord som inte alla förstod. Vi pratade om siffran fem och Anna tog fram Troll nummer fem, han som har foten i kläm. Men vad betyder det att ha foten i kläm??? Nej, det var inte lätt och vi fick förklara och då blev det genast klart för alla.

Det är så lätt att ta för givet att alla förstår om vi som arbetar med barnen inte är lyhörda och närvarande. Det triggade förstås igång mig som brinner för språkutveckling.

I Lpfö 98 står:
Förskolan ska sträva efter att varje barn

* utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner*

Aktuell forskning om läsning och läsinlärning har visat att den språkliga medvetenheten är betydelsefull för läsinlärningen. Medveten språkstimulering i form av barnvisor och språklekar med rim och ramsor redan från födseln förbättrar möjligheterna för barnen att lära sig läsa när det är så dags.
Dessutom är det viktigt att ständigt föra samtal med barnen om olika saker, för ju tidigare barnen möter ett rikt och varierat språk desto bättre.
Högläsningens betydelse för barnets språkutveckling kan inte nog betonas.

All inlärning ska ske genom lek, vara rolig och lustfylld och miljön ska vara positiv och uppskattande.

Tre nyckelord:
~ stöd ~ tid ~ tålamod ~

Vad härligt det var att träffa barnen igen efter en veckas Höstlov! Jag trodde nog att det skulle vara lite trötta i morse. Men se där tog jag fel! Vi började dagen med att berätta en sak i var, något som hänt under lovet.

Så fanns ju Trulles guldlåda på plats eftersom det var måndag. Han hade packat sax, penna och flanopapper.
Vi har kommit till tredje kapitlet där han uppfunnit en trattgrammofon och det handlar om ord!
En del av den språkliga medvetenheten innebär att kunna dela upp en mening i ord. Det här kapitlet gillar jag för det är så variationsrikt.

~ att använda substantiv och adjektiv
~ att jämför ords längd
~ att träna minnet med ord
~ sammansatta ord

Ett av barnen hade åkt skolbuss för första gången just idag. Det måste ju uppmärksammas lite extra ( förutom kamraternas applåder...). Så vi skrev "jag har åkt buss idag" och så lästes trolleriramsan Abrakadabra. Så klipptes meningen sönder i fem ord - under jubel från barnen.

Barnen var så leksugna så innan dagen var slut blev det Röris, musikstopp och En bonde i vår by!

Ute på skolgården hade drivor av löv fallit ner, se så roligt man kan ha i en lövhög!

Undrar vilka som gömmer sig därunder...